... utan dig!

Jag vet inte varför men jag trodde det skulle kännas bättre nu .... men mitt hjärta är fortfarande tungt o det är jobbigt när vi ses (mest när du går).

Jag vet att detta var något som var tvunget att ske för att jag ska kunna må bättre .... slippa klumpen i magen o den inre stressen o irritationen, ändå känns det så fel!

Jag längtar efter din trygga famn, din varma hand i min. Men när det kommer till mer intima känslor så finns dom inte där .... och det är därför jag vet att detta ändå är rätt beslut.

Men du kommer för alltid att ha en liten bit av mitt hjärta ... som ingen annan kan komma åt, och jag är så glad att just du är min älskade dotters pappa!

/din vän