Allting är stilla
Vindens svala beröring på mina kinder
Trädens rötter som sträcker sig panikartat efter någon ... något, precis under markens yta
Barken på trädets stam, likt en torr sprucken häl
Solen som bländar mina ögon
Dessa underverk, precis som vi.
Skogens ljud, trädens och stigarnas röster som ingen hör
Vad säger de?
Vad tänker de?
Vad känner de?
Är det vi som är de naiva, dumma och förmätna
och De som är de storslagna, kloka och kärleksfulla?
Hur mkt ska de stå ut med innan de slår tillbaka ... är vi kanske där nu?