Den sitter som en klump i halsen ... som gör det svårt att svälja och ibland även att andas lugnt och sansat. Oron ... för allt det som jag inte kan påverka, som jag inte ens vet om det kommer att ske!!

Varför är det så lätt att hamna i det eviga "katastroftänkandet" ... jag är ju inte dum, jag vet ju att det bara är negativa fantasier, inget verkligt alls. Ändå hamnar jag där ...

Jag jobbar verkligen på att bara leva i nuet ... men det är ju så svårt, HUR GÖR MAN?
Hjälp mig att fatta! Hjälp mig att knäcka koden ...   

/Jag